Andra veckan i Köpendanmark

bara rusade förbi. Dagarna i simulatorn känns långa och ibland är det så korta raster mellan sittningarna så att jag blir tvungen att välja om jag ska kissa eller ta ett glas vatten för båda hinns inte med.
Tack för restaurangtipsen! Tyvärr hann jag inte med att utforska dem i veckan som var. I måndags och tisdags var vi instruktörer ute och åt gemensamt och i onsdags var jag slut som artist så då fick det bli Caesarsallad från Roomservicen.
Dramatiskt värre blev det när jag skulle flyga hem. Jag stod och köade i säkerhetskontrollen och helt plötsligt kommer det en man farande som ett skott inifrån terminalen. Vakterna i säkerhetskontrollen roppar "Stoppa honom" men vi som köade kastade oss åt sidan av ren rädsla istället. Helt plötsligt öppnades det dörrar lite varstans och ett helt koppel med civilklädda poliser/väktare satte av efter rymlingen och en av vakterna som var kvar upplyste oss köande om att det var intern som skulle forslas till svenskt fängelse som vi just sett rymma.
Rymlingen kom tydligen inte så långt för väl inne i terminalen fick jag syn på honom hårt fasthållen mellan två tvåmeter långa män.
De gick och skällde på honom som om de skällde på ett litet barn och den infångade rymlingen var fortfarande alldeles svettig och anfådd efter löpturen.

Har gått sneglat på dessa skor ett tag

och idag begav jag mig till Kista för att köpa ett par. När jag gick förbi Wedins såg jag genom fönstret att de hade Clark's för män så jag gick in i butiken och fram till kassan.

"Har ni Clark's skor för damer här?"

Tjejen som stod i kassan tittade lite konstigt på mig och sen svarade hon;

"Ja, det har vi massor av!"
"Var står dem?"
"Ja, de är utspridda överallt!"

Jag gick runt i butiken och såg mig omkring men jag såg inga Clark's någonstans så jag gick tillbaka till kassan igen.

"Jag hittar inte skorna!?"
"Det står ju klackskor överallt!"
"Jag letar efter CLARK's skor inte klackskor"
"Nej, det har vi inte här"

Och så var det bara att fortsätta jakten...

Snart dags att åka igen

Helt otroligt vad fort helgen har gått och om några timmar är det dags att sätta sig på flyget ner till Köpenhamn igen. Jag har valt att åka ner på söndagkvällarna istället för att gå upp vid halvfem och ta första morgonplanet ner på måndagsmorgon. Visst förlorar jag en kväll hemma men jag blir så förbaskat trött när jag går upp för tidigt så det är faktiskt inte värt den där extra kvällen.
Snart kommer Clara hit på en liten fika och sen ska vi ut och njuta av det vackra vädret men just nu är jag fast vid datorn ett tag eftersom jag sitter och laddar in Flyga Drake på min iPod. Ärligt, är det inte grymt jobbigt att ladda in cd-böcker? Varför görs det inte fler böcker i mp3 format?
Förra veckan packade jag superlight och klämde ihop mina saker i en liten kabinväska vilket ledde till långpromenader i Converse och mys på hotellrummet i jeans. Idag ska jag slå på stort och packa stora väskan, mina älsklingsgympadojjor ska med och lika så mysbrallorna och den här veckan ska jag släpa med mig datorn också så att jag kan köra lite Pilates innan middagsäventyren. Ska det va så ska det!

Kontraster

Åh vad jag älskar kontraster, de där tvära kasten mellan ytterligheter.
Å ena sidan falukorv i ugn med mellanmjölk i Solna och å andra sidan tre rätters med en karraff vin i Köpenhamn. Jag gillar båda alternativen fast på helt olika sätt. Det ena får mig att njuta än lite mer av det andra och vice versa.

I veckan som varit inledde jag min fyraveckorsperiod som instruktör i Köpenhamn. Jag är ju helt grön som instruktör men det känns verkligen superkul efter denna premiärvecka i simulatorn. Min kära vän Ullis är chef på kursen men tyvärr är det så späckat schema på dagarna så vi hinner knappt prata med varandra.
Vi bor på Hotel 71 Nyhavn och eftersom vi kommer att bo där i fyra veckor har vi blivit uppgraderad till Executive-rum istället för trånga enkelrum. I rummen finns det både skrivbord och stol och även en liten soffa, lite skillnad mot skrubben i Malmö som man fick backa in i för att rumpan skulle få plats. På morgnarna promenerar vi drygt fem minuter till tunnelbanan som sen tar ca 15 minuter ut till flygplatsen och en enkel biljett kostar endast 25 DKK (jämfört med Arlandabanans 220 SEK).
På förmiddagen kör vi tre pass i simulatorn sen är det frokost som man säger i Danmark. I NAVIAIR-huset som vi jobbar i finns en personalmatsal där man får två varmrätter plus en väldigt välfylld salladsbuffé för det facila priset av 24 DKK (hemma betalar man det samma för Dafgårds Lasagne ur "Mat på Jobbet"-kylen).
Efter lunch kör vi två pass till och sen slutar vi vid fyratiden.
Första dagen vi kom till hotellet var vi bara upp och vände på rummen för att sedan bege oss ner på stan för att äta middag. Vi gick och gick i över en timme men eftersom klockan bara var strax efter fem var det svårt att hitta något som lockade. Det är ju inte speciellt kul att sitta helt ensamma på en tom restaurang. Den kvällen hamnade vi tillslut på Custom House som ligger ett stenkast från vårt hotell. Jag åt en grillad hamburgare och tyvärr bad jag om att få den "well done" så den var verkligen i torraste laget.
Vi kom fram till att vi måste styra upp middagsrutinen för att slippa irra runt som yra hönor för att hitta något att äta så redan dagen efter körde vi en ny taktik.
En snabb burgare på vägen hem från flygplatsen, lite chill på rummet och sedan middag vid sjutiden istället visade sig vara ett mycket bättre alternativ. Vi tänkte att det kunde vara kul att se lite mer än bara stadskärnan så vi tog tunnelbanan till Christianshavn och hamnade på ett litet pakistanskt hak som heter Spicey Chicken. En mysig liten familjerestaurang där man fick en trerätters middag bestående av Samosa till förrätt, valfri Curryrätt till huvudrätt och glass med grädde och mangosås till dessert för 80 DKK. Denna familjerestaurang med god mat och bra service kan jag varmt rekommendera. Efter maten tog vi en promenad för att smälta maten och efter det en fika i baren på Angleterre. Från pakistanskt hak till lyxhotell, återigen dessa underbara kontraster...

När vi skulle flyga hem hade vi tyvärr bara trekvart på oss efter att vi checkat in till flyget skulle gå. Vi har båda Dinerskort och då vill man ju gärna utnyttja dessa med ett besök i VIP-Loungen så tiden för shopping blev minimal, men det var nog lika bra. Shoppingutbudet på Kastrup är enormt och våra badgar ger oss rabatt på 10-25% i dessa butiker vilket ju är helt livsfarligt.
Jag har ju en dröm om att om jag någon gång blir rik skaffa mig en Bayswater från Mulberry i svart lack och nu när man helt plötsligt har rabatt i taxfreen kanske drömmen besannas tidigare än man någonsin kunnat ana ;)
Nej, jag bara skojade!
När jag kom hem fick jag ett varmt välkomnande av min kära familj, så mysigt att få komma hem och rå om dem igen och som jag skrev i början, kontrasterna får mig verkligen att uppskatta livet ännu lite mera.

PS Sitter ni på några superduperrestaurangtips i Köpenhamn, bring it here please!

Samma ord helt olika betydelse del II

Satt och bläddrade i Forexbilagan som följde med dagens DN och fann detta.

Tag tre betala för en

Det var tur att vi hängde på låset för i den butik vi var var det en strykande åtgång på Marimekkokläderna. Mönstrena var jättefina men modellerna passade inte riktigt mig. Fick tag i dessa tre tunikor och tanken var väl att jag bara skulle behålla en av dem men eftersom de bara kostade 149:- styck behöll jag alla tre, det kändes nästan som tag tre betala för en med det priset.

I'm having a mayday moment

När jag skaffade lugg blev jag helt plötsligt beroende av plattång och nu har den pajat. Jag ser ut som Cameron Diaz i "Den där Mary" i håret (inte av samma anledning som henne dock). Klarar mig inte en dag till utan den så vilken tur att jag redan hade planer på att åka in till stan idag. Åsa och jag ska hänga på låset för att spana in H&M's nya Marimekkokollektion som jag har mycket höga förväntningar på. Kolla här vilka godsaker.

Men hallå, vart tog våren vägen?

Fick en chock när jag tittade ut genom fönstret och konstaterade att marken var täckt av snö. Irriterande att behöva slita upp overallerna och jackorna som jag tvättade och packade ner i de gula lådorna i helgen.
Planen var även att vi skulle satt på sommarsulorna på bilen i helgen men det hanns inte med och tur var väl det.
Idag ska mina praktiska färdigheter verifieras på jobbet. Det går till så att jag jobbar precis som vanligt och brevid mig sitter en accessor och kollar att jag lever upp till kraven som ställs och att jag arbetar som man ska och använder de metoder man ska med förnuft och omdöme. Jag vet att jag kan mitt jobb men ändå känns det nervöst av någon underlig anledning. Men jag antar att många av er också hade blivit nervösa om ni skulle behöva köra upp igen trots att ni kanske kör bil varje dag, eller?

Snålheten bedrog visheten

eller det var väl inte snålhet utan snarare någon strax stolthet eftersom jag käbblade lite med receptionisten om de där 3 kronorna i minuten.
Hursomhelst var ett av mina dataärenden när jag behövde använda hotellets dator att boka tågresan till min och tjejernas tripp till Linda i Göteborg. När jag kollade på resan förra helgen kostade resan till Göteborg 100:- och hemresan strax under 600:-. Nu när jag precis var inne och bokade våra biljetter kostade resan dit 511:- och hemresan 680:-. Med facit i hand var nog inte 3 kronor i minuten så dyrt ändå...

Värsta feta osten

Jag älskar fetaost och det ska vara riktig fetaost, inte någon mesig variant gjord på komjölk utan den riktiga som är gjord på får/getmjölk.
Eftersom jag är allergisk mot de flesta grönsaker som man använder för att ge karaktär till sallader brukar jag ofta använda fetaost, bönor eller solrosfrön för att slippa sitta och knapra på en sallad bestående av endast gurka och isbergssallad.
I helgen när jag var på Ica Maxi och handlade var min vanliga fetaost slut och när jag såg mig om efter ett alternativ fick syn på en ekfatslagrad feta från Delia. Osten var något dyrare men värd vartenda öre. Den var både syrlig och salt som äkta feta är men ändå rund i smaken.
Usch vad svårt det är att beskriva smaker med ord...
Om man liknar det med balsamvinäger är denna fetaost mer som en exklusiv lite mer trögflytande och vällagrad vinäger i jämförelse med en lite billigare, syrligare och blaskigare variant, om ni förstår vad jag menar.
Nåväl, gillar ni fetaost så testa den, ni kommer inte bli besvikna för det är värsta feta osten med värsta feta smaken!

Samma ord med helt olika betydelser

Som jag nämnt innan var det fyra norrmän med på kursen i Malmö och det ledde givetvis till vissa språkliga problem då och då, inte så konstigt i och för sig när kursen hölls på danska.
I flygledarutbildningen pratas det mycket om olika skeden hit och dit, tornskedet, radarskedet, militärskedet mm
Några dagar in på kursen föreslog kursledningen att vi skulle kalla de olika skedena för "faser" istället för på norsk betyder sk(j)ede tydligen något helt annat. Vi vande oss inte av omedelbums och man kunde riktigt se hur norrmännen ryckte till och log varje gång vi sa just skede.

I morse kom sanningen levererad i en av dessa lådor

Inspirerad av hotellfrukosten dammade jag och tjejerna av juicepressen imorse. Det är ju så underbart gott med färskpressad juice, min favoritkombo är apelsin, blodgrape och blodapelsin.
Efter frukosten skickades Daniel ner i källaren för att hämta de "gula lådorna" som vi förvarar off-season-kläder i eller rättare sagt i alla utom en. I den sista lådan förvarar jag diverse kläder jag vill spara till framtiden av nostaligiska skäl och däribland min bröllopsklänning. Av misstag kom även denna låda upp och när jag fick syn på den röda klänningen fick jag för mig att jag skulle prova den.
"Kom tjejer, nu ska ni få se hur mamma såg ut när vi gifte oss! Imani, du kan väl hjälpa mig att dra upp dragkedjan?"
"Men mamma, det går inte!"
(Detta är alltså inte en klänning med bar rygg, dragkedjan går hela vägen upp till nacken)

Den nakna sanningen serverad rakt i ansiktet!
Jag var över hos Clara igår och levererade lite kläder som behöver justeras men det här kan nog inte hon ens fixa fast hon är världens bästa Clara.
Och nej, jag kan inte stoltsera med att det är en fyllig byst som gör att jag inte kan stänga klänningen, brösten var tom två kupor större på den tiden...

Tillägg: Nu vet jag, det var nog den där Nutellan i äggkoppen som orsakade att jag inte kommer i klänningen längre och den har jag ju slutat med så jag ska nog prova den nästa helg igen och se om det går bättre då...

Har Gudrun Sjödén ändrat sitt sortiment?

Med på kursen i Malmö var en fd kollega och god vän (fd syftar bara på kollega, inte på vän) och vi roade oss med att springa runt och spana i diverse affärer på eftermiddagarna. Vi snubblade bl a in på Gudrun Sjöden och köpte oss varsin ursöt liten prickig sjal.
J och jag filosoferade
"Tänk att vi har handlat på Gudrun Sjödén. Antingen är det vi som börjar bli gamla eller så har de ändrat sitt sortiment. Ja så måste det vara, de måste bestämt ha ändrat sitt sortiment ;)"
På ovannämnda affär tänker man miljö och det man handlat får man med sig i en söt liten tygkasse. Den lilla kassen blev min räddning idag när jag skulle slå in presenten jag skulle ha med mig till Ewas kalas. Kortet och presenten var fixade sen länge men när jag skulle slå in paketet fanns det inget som helst presentpapper att uppbringa och då kom jag på att jag hade den söta lilla kassen som var helt perfekt i storlek till den lila sjalen. (Sjalen jag var klantig nog att lägga in här i bloggen förra veckan. De andra sjalarna hade redan nått fram till sina mottagare via post och personlig leverans men Ewas tänkte jag inte på att hon inte fått den ännu.)

Kortet var jag däremot smart nog att inte lägga ut...

Jag har hittat mitt drömjobb

På kursen (vars teoriböcker var på engelska och föreläsningarna på danska) var vi 6 svenskar och 4 norrmän. En av norrmännen jobbade som helikopterflyginformatör ute i Nordsjön ett jobb som jag fram nu inte ens visste att det fanns.
Han jobbade på en oljerigg och från den riggen utfördes logistik och informationstjänst för helikoptrar för hans och ytterligare 11 riggar. Han berättade om ett scenario då det under en timmes tid antingen startade eller landade en helikopter var 20:e sekund, helt otroligt! Schemat bestod av 6 veckorscykler, man jobbade två veckor i sträck ute på oljefältet och sen var man ledig i fyra veckor och så rullade det på. Under de två veckor man jobbade var man i tjänst i tolv timmar om dygnet mellan sju och sju, antingen nattskift eller dagskift.
Jag blev som besatt av att höra honom berätta om sitt jobb och såg alltid till att placera mig brevid honom när vi åt och fikade och han tyckte det var kul att berätta om sitt jobb som tur var. Jag är en väldigt frågvis person och ibland skrattade han åt mina detaljerade frågor som: Har du kläder där eller tar du med dig nya varje gång? Vilka rätter brukar kocken laga? Hur ser sovrummen ut? Hur många varv måste man gå på däck för att få en femkilometersrunda? etc
Hursomhelst känns det inte aktuellt nu när barnen fortfarande är små men i framtiden kanske? Eftersom jag redan har Flygledarutbildning som är en högre utbildning än den som krävs för detta jobb skulle jag bara behöva några veckors utbildning (radiotelefoni, meteorologi, helikopterinformationtjänst) för att konvertera mitt nuvarande certifikat och efter det ca 6 månaders utbildning på plats.
Lönen då? Ingångslönen är långt över min nuvarande lön kan jag bara säga...

Så var man då certifierad instruktör

Kom hem igår efter en veckas instruktörsutbildning i Malmö. En mycket givande kurs som bestående av teori innan lunch och rollspel på eftermiddagarna. Jag har under denna vecka varit bl a hustru till en värdetransportrånare och upp över öronen kär i min instruktör och ibland var det riktig svårt att hålla sig för skratt.
Vi bodde på hotell Rica och där hade vi även alla lektioner och det var riktigt skönt att slippa ta sig ut till Sturup varje morgon som jag gjorde sist jag pluggade i Malmö. Hotellrummet var dock det minsta rum jag någonsin sett, det var nästan så att jag fick backa in för att rumpan skulle få plats. Varken skrivbord, garderob eller byrå fanns så alla eventuella aktiviteter fick utföras sittandes i sängen. Ironiskt nog gick följande att läsa på en lapp på nattygsbordet;
"Är du sugen på att träna? I receptionen finns hantlar, yogamatta, pilatesboll samt gummiband för utlåning."
I mitt rum fanns det inte plats att placera en pilatesboll på golvet och än mindre än yogamatta, hade de tänkt att man skulle ligga ute i korridoren och träna eller?

Och surfa ska vi inte tala om. Jag stod vid datorn nära receptionen för jag tänkte kolla mina mail men fick inte igång internet. Jag frågade receptionisten vad jag gjorde för fel och då sa hon att man måste betala först.
"Jaha, vad kostar det då?"
"Tre kronor i minuten!"
"Det tycker jag är jättedyrt!"
"Jaha det tycker du!", svarade tjejen i receptinen snorkigt som om hon inte alls höll med.
Kom igen, hur kan man ta 3:- i minuten av en betalande hotellgäst?
Det enda riktigt positiva jag har att säga om hotellet är väl att de hade en grym frukost med egenhändigt blandade yoghurtar som apelsin/mango, jordgubb och lingon/blåbär som blev min absoluta favorit. Yoghurten var i suraste laget men med lite Start och russin på toppen blev den perfekt. På frukostbuffén fanns det även Nutella som jag inte ätit på många år. Varje morgon tog jag mig en liten äggkopp med en sked Nutella i botten som jag njöt av till en kopp te, ett underbart sätt att köra blodsockret i topp på morgonkvisten ;)

Note to self:
Fortsätt inte med detta hemma då det verkar vara mycket vanebildande!